Rinkeby Folkets Hus och Stockholms kommun har ett snart 15-årigt förhållande.
Rinkeby Folkets Hus förening fick då förvaltningsansvaret för de allmänna samlings-
lokalerna i stadsdelen. Huset har under denna tid blivit en självklar mötesplats för
ett stort antal föreningar och enskilda.

De olika verksamheterna som idag finns i huset utgör en helhet för invånarna och
huset är det i Rinkeby absolut mest välbesökta. Det som började som ett
lokalavtal 1986 har utvecklats till en kulturell samverkan med kulturenhet, skolor,
barnomsorg och bibliotek. Arbete med hembygdsforskning har kommit igång samt
radioverksamhet, teaterverksamhet, videoverkstad och insatser på Internet området.

Husets har varit den främsta arenan för den fria debatten och demokratins mötestorg.
Dessutom är den religiösa verksamheten som bedrivs i huset omfattande. Två kristna
gudstjänster äger rum varje vecka, Bibelskola, Koranskola och religiösa seminarier.
Det är ställt utom allt tvivel att Rinkeby skulle ha sett annorlunda ut utan sitt Folkets Hus.

Föreningens mångfasetterade verksamhet griper över flera områden och överskrider
gränserna i den kommunala nämndorganisationen. Detta har ibland erbjudit möjligheter
till annorlunda och friare lösningar, men nackdelarna är att det är bland annat svårt att
särskilja integrationsarbetet från det kulturella och att det blir helt absurd att se lokal-
förvaltningen som ett isolerat uppdrag. Idrottsnämnden har haft mycket svårt att ens inse
detta och Rinkeby stadsdelsnämnd har stått handfallen inför problemet. Vi har utan uppe-
håll i två år uppvaktat enskilda politiker, skrivit insändare i tidningar och brev till politiska
nämnder, men ingen har tagit problemet på allvar. Alla beklagar och bekräftar att de anser
verksamheten vara viktig ur alla de aspekter, men ingen vill ta ett konkret ansvar. Sakta
men säkert bryts fundamentet för Rinkeby Folkets Hus ner. Det är ett stort bakslag för
integrationsarbetet i Rinkeby och i Stockholm. Historien kommer att utkräva ansvar av
någon!